Annuell: är en ettårig växt. Den växer upp, blommar och sätter frö under en säsong.

Areoler: är ullig små kuddar där tillväxtpunkterna finns på växter ur kaktusfamiljen.

Art: är en väl avgränsad grupp av plantor som delar samma kännetecken.

Avläggare: är en gren som man lägger ner i marken för att den ska rota sig. Efter rotning klipper man av den och så har man fått en ny planta.

Bienn: är en tvåårig växt som växer upp första året och blommar och sätter frö det andra.

Dioik: han och hon blommor sitter på olika individer

Endemisk: är en art som bara växer på ett visst specifikt ställe.

Epidermis: ytterhud

Form: är en ofta spontan och sporradisk förändring av en planta i en population, t.ex. annan blomfärg. Förkartas f.

Fyllokladier: är bladskaft som blivit bladliknande och tagit över rollen som blad.

Geofyt: är en växt som lagrar vatten och näring under jorden

Glochider: är små hullingförsedda tornar som förekommer hos vissa kaktussläkten såsom Opuntia och närstående släkten.

Hybrid: är en korsning mellan två arter.

Högblad: är små blad som sitter under blomman och som oftast har en avvikande färg. De har som uppgift att locka till sig insekter för polinering. Euphorbior t.ex. har ofta högblad.

Hölsterblad: är en typ av högblad som omsluter blommorna hos t.ex. kallaväxter (Araceae)

Klon: är en växtdel som har samma arvsanlag (DNA) som moderplantan, t.ex. en stickling.

Mikroklimat: är klimatet i ett mindre område som markant skiljer sig från omgivningen. I en trädgård t.ex. ger plantering nära en husvägg ett bättre mikroklimat än mitt ute på en gräsmatta, långt ifrån byggnader och större träd o.d.

Monocarp: är en växt som dör efter blomning och frösättning

Parbladig: är blad som är uppbyggda av flera småblad. ex. Sorbus (Rönn)

Städsegrön: är en växt som behäller bladen året om.

Suckulent: är en växt som lagrar vatten i bladen eller stammen för att kunna överleva torrperioder. Ett exempel är växter från kaktusfamiljen.

Taggar: är vassa utskott från stammens yta t.ex. hos rosor

Tjältorka: kan drabba städsegröna växter speciellt på våren när marken är frusen så inte plantan kan ta upp vatten samtidigt som solen lyser och torkar ut bladen.

Tornar: är vassa omvandlade organ såsom blad. ex. hos kaktusar

Tvåbyggare: se dioik

Underart: arter som är mycket variabla i utseendet och är geografiskt åtskillda brukar man dela in i olika underarter. Det kan röra sig om t.ex. att plantor från ett ställe har breda blad medans en annan population har smala. Dock är ofta gränsdragningen svår. I vissa fall finns det ingen klar gräns mellan de olika populationerna. Som exempel är att en växt får smalare och smalare blad ju längre bort från ursprungsplatsen man kommer. Dessutom är gränsen mellan underart och varietet svag. I vissa fall är botaniker oeniga om det rör sig om en underart eller en art. Ibland delar man in en art först i underarter för att sedan dela in resp. underart i varieteter. Förkortas subsp. eller ssp.

Variegerad: brokbladig

Varietet: små skillnader inom arten brukar man räkna som varietet. Se även under underart. Det förekommer att botanister är oeniga om hur en viss variabel art ska indelas. Den ena anser t.ex. att den ska indelas i underarter, den andra i varieteter. Förkortas var. eller v.

Vintergrön: är en växt som behåller bladen över vintern men ersätter sedan dessa på våren med nya.

Xerofyt: är en växt som anpassat sig till torra klimat. Mossar och lavar hör till den gruppen men även de flesta suckulenter räknas hit.

En kaktus har inga taggar utan tornar, d.v.s. omvandlade organ. I detta fallet bladen