Agave (Asparagaceae tid. Agavaceae). Släktet består av över 250 suckulenta arter. De återfinns i ett område som sträcker sig från sydvästra USA ner till norra Sydamerika samt Västindien. Bladen som ofta har vassa tänder på kanterna sitter i en rosett. Rosetten är i de flesta fall monocarpisk, dvs. att den vissnar ner efter frösättningen. Oftast så överlever plantan genom sidoskott som bildas runt om moder rosetten. Blomställningen är i allmänhet mycket hög. Det är endast få arter som under gynnsamma villkor kan odlas i Sverige, och då endast i de södra delarna. Obsevera att små plantor i allmänhet inte är alls så härdiga som större. Agave kräver en mycket väldränerad jord och ett varmt soligt läge. De flesta arterna måste övervintras helt torrt för att inte ruttna och är en utmaning att klara i vårat klimat.  Agavearter som får sidoskott kan sticklingsförökas. Man skär lämpligen av ett sidoskott, låter snittytan läka några dagar i skugga och planterar den sedan i en kruka med väldränerad jord och håller den lätt fuktigt. Den rotar sig ganska snabbt. Det går även bra att sätta den i vatten. Vid frösådd lägger man de platta fröna i en kruka med väldränerad jord och täcker dem med ett tunt lager jord eller sand. Håll sedan sådden lätt fuktigt och varmt. Agavefrön brukar i regel gro efter några veckor.

A. chrysantha växer oftast solitärt men kan ibland vara gruppbildande. Den har relativt smala grågröna till blågrå blad som kan bli uppåt 7-8 dm långa. Arten återfinns på över 2000 m höjd i Arizona och bör klara drygt 20 minusgrader. Övervintras säkrast helt torrt.

A. deserti kan bli upp till 6-7 dm i diameter och växer solitärt eller i grupper. Bladen är ofta gråblå och ganska skålade. Arten är indelad i två varieteter: deserti och siplex. Det skiljer lite i bl.a. blombyggnad mellan dem. Arten återfinns i sydvästra USA och växer på upp till ca 1500 m höjd. Möjligen härdig i landets allra mildaste delar och måste övervintras helt torrt.

A. gentryi (A. macroculmis). Denna storvuxna art som kan bli över 1,5 m i diameter växer i ett område runt Conception del Oro i delstaten Zacatecas, Mexiko. Man finner den på höjder upp till 3000 m.ö.h. och har visat sig kunna kortvarigt klara 18-20 minusgrader. Fördelen med denna art är att den kommer från ett sommarsvalt och ganska fuktigt klimat. Den bör ha en hygglig chans på friland i de allra mildaste delarna av landet med lite skydd. Den tål en del vinterfukt men det är nog säkrast att skydda den något under vinterhalvåret. Relativt snabbväxande. Arten har ganska mörkt gröna blad. Denna art får inga sidoskott utan är monokarp d.v.s. den dör efter frösättningen.

Agave macroculmis 570.1

A. gentryi

A. havardiana. Denna art kommer från sydvästra Texas och växer på upp till nära 2000 m höjd. Bladen som kan bli upp till 70 cm långa och 25 cm breda är gröna till blågrå och är försedda med kraftiga tänder på kanterna. A. havardiana odlas i en mycket väldränerad jord i full sol och måste övervintras helt torrt. Klarar kortvarigt temperaturer ner mot 20-22 minusgrader.

Agave havardiana 2

 A. havardiana

A. inaequidens (A. megalacantha) odlas med framgång i bl.a. Ungern och Tyskland och bör även kunna klara sig i de allra mildaste områdena i vårt land. Det är underarten ssp. inaequidens man odlar. Den har sitt ursprung i bergen i centrala Mexiko. Denna mycket variabla art har ganska breda grågröna till turkosfärgade blad. Rosetterna kan med tiden bli mycket stora.

A. lechuguilla är en medelstor art med grågröna blad med karaktäristiska ljusare band mitt på bladens ovansida. Arten bildar större grupper. Den återfinns i sydvästra Texas samt n.ö. Mexiko och härdigheten räcker nog bara i bästa fall för odling i de mildaste delarna av zon I.

A. montana återfinns i samma områden som A. gentryi och räkndes tidigare in i den arten. Den är m.a.o. mycket snarlik och kräver samma skötsel. Tål mera fukt än de flesta andra arter. Behöver nog skydd kalla vintrar även i de allra mildste delarna av zon I. Arten är monokarp då den inte får några sidoskott utan växer solitärt.

Agave montana 120722

 A. montana

A. ovatifolia är en mycket vacker art från hög höjd i n.ö. Mexiko med silvergråa blad. Den kan bli rejält stor och kan få en diameter på närmare två meter. Ganska vanlig i odling i Tyskland och bör kunna klara sig i mycket milda och skyddade lägen i zon I. Är tillsammans med A. gentryi och A. montana ovanligt fukttålig och kan eventuellt övervintras utan regnskydd.

Agave ovatifolia

 A. ovatifolia

A. palmeri är en storväxt art som växer i södra Arizona, New Mexico samt norra Mexiko på upp till ca 2000 m. Den är likt A. lechuguilla tveksamt härdig annat än i de mildaste delarna av zon I. Torr övervintring rekommenderas.

A.  parryi. Denna variabla art är uppdelad i två underarter:  parryi samt neomexicana. ssp. parryi är sedan uppdelad i fyra varieteter: parryi, couesii, huachucensis samt truncata. Det är i första hand A. parryi ssp. parryi v. parryi och. A. parryi ssp. neomexicana man bör testa då de är härdigast. Av dessa två är ssp. neomexicana (A. neomexicana) minst. Dessa två hör till de allra härdigaste agaverna och kan klara ner mot 30 minusgrader. Kom ihåg att det bara är plantor från de allra vinterkallaste områdena som är så härdiga. A. parryi är snarlik A. havardiana i form och färg men blir inte fullt så stor. Arten övervintras säkrast helt torrt då det annars finns risk att får röta i tillväxtpunkten. Dock så är vissa provenienser rätt tåliga mot vinterfukt. Arten har sin utbredning i norra Mexiko och s.v. USA. A. parryi ssp. parryi v. parryi kan man finna på upp till nära 3000 m höjd i Arizona.

A. parryi ssp. parryi v. parryi

Agave parryi v. huachusensis 870

A. parryi ssp. parryi v. huachusensis

A. schottii är en mellanstor art med grågröna ganska smala blad. Arten indelas i varieteterna schottii och treleasei. Det är troligtvis den sistnämnda som är härdigast. Den återfinns i södra Arizona på hög höjd. Den bör var tillräckligt härdig för att kortvarigt klara temperaturer ner mot 20 minusgrader vid torr övervintring.

A. toumeyana är en småväxt art från mellersta Arizona. Den är indelad i två varieteter: v. toumeyana och v. bella. Den sistnämnda är något mindre och har flera blad i rosetten samt är snäppet härdigare. Denna art har gröna blad med vitaktiga filament (trådar). Övervintras säkrast helt torrt. Åtminstone A. toumeyana v. bella bör klara drygt -20ºC.

Agave toumeyana 570.1

A. toumeyana 

A. utahensis. Även denna art är variabel och delas in i underarterna utahensis och kaibabensis. Underarten utahensis är i sin tur uppdelad i varieteterna utahensis, nevadensis och eborispina. A. utahensis ssp. kaibabensis är den klart största formen och kan i extrema fall mäta 1 m i diameter. De andra formerna är betydligt mindre. A. utahensis är oftast grön till färgen men blåaktiga plantor förekommer också inom ssp. utahensis. Arten har ett utbredningsområde som täcker de amerikanska delstaterna Arizona, Utah, Nevada och kalifornien. A. utahensis ssp. kaibabensis är den form som går högst upp i bergen och växer på upp till 2500 m höjd. v. nevadensis är tyvärr inte fullt så härdig som de andra. A. utahensis övervintras säkrast helt torrt men är vanligtvis något mera tolerant mot vinterfukt än de flesta andra arter. Toleransen varierar inom arten och ssp. kaibabensis är kanske den som är minst känslig mot vinterfukt. Arten växer mycket långsamt. A. utahensis är tillsammans med A. parryi de för våran del de bästa frilandsarterna.

Agave utahensis ssp. kaibabensis

  A. utahensis ssp. kaibabensis

Agave utahensis ssp. utahensis v. nevadensis 2

A. utahensis ssp. utahensis v.nevadensis

Agave utahensis ssp. utahensis v. utahensis

                                                   A. utahensis ssp. utahensis v. utahensis

A. x gracilipes är troligen en naturhybrid mellan A.lechuguilla and A. parryi ssp. neomexicana. Det är en långsamväxande ganska småväxen planta med grågröna blad. Den återfinns i sydvästra Texas på hög höjd. Bör klara 20-22 minusgrader. Övervintras säkrast torrt.

Agave sp. (blomställning) 870

                                                               Agave sp. (blomställning)